Fyra papper, fjorton sidor. Precis så mycket skrev jag på provet om modernismen idag. Sa jag inte att pennan skulle glöda? Sen kan jag ju inte direkt påstå att jag riktigt förstod allt jag skrev, men jag hoppas att det var värt skrivkrampen! Haha. Sen känns det ju jättebra när man blir kallad efterbliven av klasskompisarna när man skriver så mycket – men det är inte mitt fel att pennan glöder och kunskapen flödar? Kanske borde de också prova det någon gång.

Nu är det inte så mycket att göra på ett tag så det ska bli skönt att ta det lite lugnt. Om drygt två veckor skulle jag tro, så ökar tempot igen och vi ska på två mässor under en vecka. Sen blir jag dessutom mammalös i en vecka så min syster kommer väl hit och är här ungefär hela veckan skulle jag tro. Om vi inte börjar bråka det vill säga.

Snart är det helg igen och då blir det dags att slänga lite fler CV:n ut i världen. Jag ska också försöka hitta en VILA-butik och köpa jackan jag vill ha inför vintern. Har bara hittat den på nelly.com och visserligen är den nittio spänn billigare där men vi får väl se hur det blir. Det skadar ju inte att kolla.

Oj oj oj.. Borde ju egentligen ta och läsa de där sidorna om modernismen som jag så flitigt sammanfattade för två veckor sen. Men har jag ens lyft fingret för att öppna dokumentet på datorn? Nej. Men vad är modernismen – det borde jag ju veta nu med allt vi har pluggat på på lektionerna. Förlåt för inlägget som nu kommer följa, men det är för min egen skull då jag lär mig bättre när jag skriver av mig.

Modernismen är eran som startade i början av nittonhundratalet. Inom modernismen finner vi både konst och sagor i form av romaner och noveller. Eftersom att modernismen startade när första världskriget tog vid så har många av berättelserna fått form där ifrån. Ett exempel är romanen ”På västfront intet nytt” skriven av Erich Maria Remarque, han skriver om en pojke som blev rekryterad  och man läser romanen ur ungdomars syn vid fronten på kriget. Remarque var själv med i kriget och därav synvinkeln.

Modernismen går i många små olika spår, något exempel är realismen och surrealismen. Realism är det då författaren eller konstnären skapat något där man kan få en känsla av att det verkligen kan hända. Man får upp bilden i huvudet av verkligheten som var, man får handlingen lagd direkt på bordet utan att behöva analysera. Surrealism är då man förvränger något och läsaren/avläsaren måste fördjupa sig i orden eller bilderna och uppfatta en egen tolkning av allting.

En författare som är känd under surrealismen är Franz Kafka. Ofta när han skrev sina romaner så började han med en plats och känsla där vem som helst kunde känna igen sig, sedan plötsligt så förvreds hela tillvaron i berättelsen och blev näst intill mardrömsliknande. Huvudkaraktären kunde gå från en stillsam behaglig situation till att hamna i en twistad situation där man inte vet vad man ska ta vägen.

Ja, dom tre punkterna är väl i princip det jag kan komma på att skriva om när jag bara tar information ur huvudet. Men med frågor och bilder och analyseringar, tolkningar, så kommer informationen bara åka genom min gärna ner för min hals till min hand och pennan kommer att glöda, och jag kommer att rocka på det där satans provet imorgon! För en gångs skull så känner jag mig säker, exalterad till och med positiv över ett kommande prov.

Fan – livet är bra härligt ibland.

Trots all negativitet från mig själv så har jag lyckats ha en underbart mysig helg med den person som stulit mitt hjärta. Jag är glad över att ha en person vid min sida som bara får mig att må bra över allting – trots att inga ord byts ut. Han får stå ut med så mycket, tystnad, gråt, aggression och allt vad man kan tänka sig från min sida, och ändå finns han fortfarande kvar hos mig. Jag älskar dig så mycket.

Idag är sista helgdagen och snart är det dags för ännu en vecka med ännu mer att göra. Men innan vi vet ordet av så är helgen här och bankar på våran dörr igen – det är det som är så härligt med att han någonting att sysselsätta sig med om veckorna. För när man sitter still vill man att tiden ska ticka på, men när man väl gör någonting så flyger tiden förbi vare sig man vill eller inte.

Men nu ropar mamma från köket att maten är klar, så ska gå och sätta mig vid bordet alldeles strax. vill först bara påpeka att det är trettiotvå dagar kvar tills jag bli arton. Tiden går snabbt.

Det är dags för mig att ta tag i loggskrivandet när det gäller vårat projektarbete. Jag ligger redan efter en logg och det fylls bara på hela tiden, andra loggen ska vara inne idag. Det är bara att bita ihop och sätta igång så att man till slut kan få det överstökat.

Kom hem från skolan för en kvart sen då jag och några klasskompisar suttit och filat på våran kommande redovisning om naturreligion. Så är det något jag är trött på för tillfället så är det Yoruba. Folket, religionen, orden, bilderna.. Allt. Men livet kretsar ju inte kring någon religion för mig så det spelar ingen roll. Nu är det bara redovisningen som kvarstår på måndag och sen behöver jag inte ägna en enda tanke till åt Yorubafolket. Härligt.

Religion har aldrig vart ett favoritämne för mig i skolan. Jag har alltid sovit på lektionerna eller inte fattat ett skit. Visst vet jag att det beror på dålig undervisning, dessutom på ett annat språk, och med en lärare som sluddrar utan pauser. Visst är det också jag som elev som borde säga till när jag inte förstår. Men tack vare våran nya lärare så har jag börjat intressera mig för ämnet. Men bra undervisning och en positiv attityd från den som undervisar kan förändra så himla mycket.

Nu ska jag sätta igång och kolla igenom Yorubatexten en sista gång och sene ska jag sätta igång med svenskaläxan.